Hästar är som luft.. utan dom kan man inte leva

Klockan ringde klockan åtta i morse och jag tog mig upp för en snabb frukost innan jag gick ner till bussen och åkte iväg till Fors för att rida Charlie. Lovisa kunde inte hänga med idag då hon skulle iväg till veterinären med katten sin men vi tar en vända tillsammans imorgon.

Det blev en lugn skrittur upp till lilla vändplanen med halvlånga tyglar hela tiden. Han skötte sig jättefint, något seg ibland så då fick jag skänkla på honom upp till trav så han skulle ta mina hjälper och lyssna. På hemvägen blev det förstås tvärtom, alltid bråttom hem men speciellt när jag rider ut själv för då vill han ju hem till kompisarna. Men gjorde halter och förhållningar och han lugnade ner sig.
Jag har börjat fundera lite på det här med hackamore... Han lyssnar ju bättre med det men han drar upp huvudet mycket mer med det och det är svårare att få honom och söka sig neråt...
Tänkte fråga ridläraren på Åsebo om tips imorgon och se vad hon tycker att jag ska göra.

Sen hade jag som vanligt tid över efter ridturen tills bussen skulle gå så efter att jag släppt ut hästarna så gjorde jag i ordning stallet men Mats kom och fyllde på vattnet. Sen tänkte jag bara putsa av Charlies träns men det blev att jag putsade av alla träns och benskydd innan jag sprang iväg till bussen för att ta mig hem.

Imorgon lutar det åt tömkörning med Charlie, men vi får se hur det ser ut.

Jag har märkt att jag har en liten svaghet för små kraftiga fuxar. 

Till vänster är Red Fox, första ponnyn jag blev störtförälskad i på Lurbo Ridklubb. Han betyder allting för mig och kommer alltid ha den största delen av mitt hjärta. 

Sen har vi ju Charlie till höger, min nya älskling och kärlek. Han är ju bara för härlig. Envis och väldigt stark egen vilja men han är väldigt speciell han också. 

Dom är lite spöklikt likadana.