Hoppning är som att flyga!

Idag blev det löshoppning på schemat för alla tre hästarna.
Jag och Lovisa åkte ut på förmiddagen och började helt enkelt med att plocka fram bommar och bygga upp hinder och spärra av banan.

Vi började med Paddan och han förvånar mig så otroligt mycket.
Det är synd att han lätt blir så spänd och nervös vid ridning för det skulle verkligen vara jättekul och hoppa med honom som han gör vid löshoppning. I början hoppade han lite grodaktigt och kom inte riktigt rätt på hindrena (Vi la upp ett kryss och sen två galoppsprång till ett räcke).
Men när vi höjde upp lite var han tillbaka som vanligt och hoppade jättefint, kom bra in varje gång.
Det blev nog runt 80-90 cm med honom idag och nästa gång tänkte vi testa ännu högre, se om han kanske till och med tar sig över 1 meter. För han verkar tycka det är jätteroligt!

Sen blev det Demon och även om han fortfarande var lite skeptisk så var han inte lika tveksam som förra gången och han hoppade fint han också. Han är ju lite sne ibland och taxerar inte riktigt bra men han hoppar väldigt bra ändå. Han kommer alltid väldigt högt över så det är självklart bra att han aktar sig för att riva.
För honom slutade vi när hindret låg på runt 60 cm för vi tyckte han skötte sig så fint och ville avsluta där.

Sist och minst världens finaste Charlie!
Vi fick länga avståndet mellan hindrena då han tar större steg så det blev trångt för honom och han kom lite för nära på andra hindret. När vi höjde blev han något tveksam och kom konstigt på andra hindret flera gånger så vi tog bort krysset och la endast en galoppbom framför räcket och även om han stannade första gången på det också (runt 60-70 cm) så kom han över det två gånger fint efter och det fick räcka för honom där. Han verkar tycka det är roligt med hoppning för han taggar alltid till och blir pigg men han är lite skeptisk han också. Nu när vi har ordentliga bommar så tänkte vi testa studs med honom nästa gång för att se om det kan vara något för honom, när det kommer till både balans och självförtroende för honom.

Vi får se om vi tar oss ut imorgon igen.
Det är ingenting bestämt i alla fall.

Finaste Charlie

Fick bli en snabb vända ut till Charlie idag, ville hinna hem med halv elva bussen och det gjorde jag.
Det blev tömkörning på gården och han börjar verkligen bli bättre på att jobba korrekt och ärligt i tömkörning så det är kul att se. Han lyssnade fint när jag bad honom att sakta ner eller göra halt, däremot var han lite lat och lyssnade inte riktigt lika bra när jag ville få honom framåt.
Efter lite om och men funkade det också men jag fick vara på honom lite mera bara.

Tog ut hästarna i hagen och gav dom hö och vatten och sen var det bara att vandra iväg till bussen för att ta mig hemåt.

Imorgon blir det nog löshoppning och så blir det antagligen vila på fredag.
Man vet ju aldrig hur det blir.

Riding turns "I wish" into "I can"

Idag var det roligare att rida.
Jag har fortfarande ingen riktig träningsmotivation så vi får se när jag försöker mig på ett dressyrpass på banan igen. Men jag tog mig ut på en skogstur och höll tummarna för att dom inte skulle hålla på och jobba.
Och det gjorde dom inte!

Däremot så hörde jag och Charlie motorsågsmassakern under hela turen i skogen för nånstans höll dom på, men som tur var det inte vid backen eller där jag red. Så Charlie var lite spänd under nästan hela turen förutom när vi red i backen för då var han tvungen att fokusera på att jobba uppför. Så red uppför den två gånger och ner en gång och han skötte sig jättefint förutom att han ville äta lite hela tiden om det fanns chans till det. Men trots spöken och motorsågsmördare på distans så skötte han sig jättefint.
Han fick lite bråttom på hemvägen men efter två halter kunde vi lugnt skritta hemåt på långa tyglar så det var skönt. Sen släppte jag ut dom och mockade och gjorde i ordning stallet i väntan på bussen.

Fick lite ont i ryggen men det är såna smällar jag får ta.
Jag vill verkligen komma igång med att simma för jag börjar känna av min skolios (ryggproblem) väldigt mycket. Får väldigt lätt ont i ryggen av små saker och min hållning har blivit otroligt dålig igen.
Vi får se när jag kan göra något åt den saken.

Imorgon funderar jag på om jag ska testa tömköra Charlie, dock endast på gården med tanke på vilket damp han fick i skogen senaste gången, så på gården borde det gå bra. Antingen det eller longering.
Bara så han får röra lite på sig och jobba utan extra tyngd på ryggen som omväxling.

Var tog min motivation vägen? Kom tillbaka!

Med tanke på att jag har haft huvudvärk från första stund när jag vaknade ända tills nu så skriver jag bara lite kort om dagens tur ut till Charlie.
Jag hade från början tänkt rida dressyr på banan och skrittade fram.
Men så fort jag började trava så kände jag hur omotiverad jag var och att jag inte alls red med
hjärta och själ och red iväg från banan.
Det kändes onödigt att ens försöka när jag inte själv hade någon större lust.
Så jag red till vändplanen och längs träningsslingan väldigt kravlöst.
Det enda jag fokuserade på var att få honom att gå framåt, blev rätt mycket trav
för han kändes otroligt motvillig och ville bara vända hemåt.

När man kommer till träningsslingan så är det först en liten bro och sen är det vänster man ska till, men Charlie fick något fnatt och vände till höger och när jag tog tag i vänstertygeln för att försöka vända honom åt rätt håll så började han springa rakt ut på åkern framför.
Jag blev irriterad men fick stopp på honom och lyckades komma ut på träningsslingan i alla fall.
På hemvägen hade han sjukt bråttom men jag lät honom skritta på i ett högt tempo.
Jag gjorde halt dom gångerna han satte igång i trav för det ville jag inte tillåta.

Jag testar nog skogen imorgon och hoppas att jag kan rida till backen utan några maskiner och jobb.

Sometimes the strongest people are the ones who love beyond all faults, cry behind closed doors and fight battles that nobody knows about

För över ett år sen lämnade jag honom.

Men jag har fortfarande endast lämnat honom fysiskt.

Jag har inte lämnat honom psykiskt.

Han finns fortfarande här.

Han finns fortfarande i min närhet.

Han är ett spöke.

Vad jag än försöker mig på att göra så är han där.

Hans nedlåtande ord, hans överlägsna blickar och hans hånfulla leenden.

Han förstörde över fem år av mitt liv och han förstör det än idag.

Han hindrar mig i det jag vill göra, det jag vill säga och det jag vill tro på.

Jag är fortfarande bara 18 år.

Jag är än idag bara ett barn.

Ett barn i jakten på att hitta den hon är.

Ett barn i jakten på vem hon vill vara och vem hon vill bli.

Ett barn som försöker fånga tag i ordet kärlek och förstå dess betydelse.

Ett barn som försöker fånga tag i ordet vänskap och förstå dess betydelse.

Jag känner mig otroligt ensam i en värld som är makalöst stor och skräckinjagande.

Jag är ingenting annat än en osäker liten flicka som bara försöker hitta sin väg hem.

A horse is the projection of peoples' dreams about themselves - strong, powerful, beautiful - and it has the capability of giving us escape from our mundane existence

Fredag

Igår begav sig jag och Lovisa ut på en tur till hästarna.
Vi testade en helt ny väg som är åt andra hållet än vad vi annars rider.
En jättetrevlig runda och många fina vägar att välja bland, dock måste man först ta sig över vägen och sen en järnväg och där ville dom inte gå över så Lovisa hoppade av Demon och ledde över honom och då följde Charlie fint efter. Sen blev det både skritt och trav och Charlie skötte sig fint, jobbade väldigt bra bortsett från att han lite då och då ville ner i dikena och gena rakt igenom skogarna och ibland när han begav sig ut på sina äventyr så kom det snö upp på magen på honom.
Jag är glad att jag har honom, han fick mig att skratta väldigt gott.

I traven red jag dock lite i undertempo då han var väldigt pigg och väldigt gärna ville öka och springa på så han kändes även lite starkare än vanligt igen men han lyssnade ganska bra ändå.

Det blev en vända på lite över en timme skulle jag gissa på.

Idag

Chansade med att ge mig in i skogen idag och jag hade tur. Idag jobbade dom inte så jag kunde rida den vanliga vändan till backen och runt till vändplanen. Red upp och nerför backen två gånger och han jobbade hur fint som helst. Han skötte sig exemplariskt idag och var så lugn och sansad hela tiden.
Jag behövde aldrig ta några hårda tag i tyglarna och på hemvägen lunkade vi på i en jättelugn skritt på långa tyglar. Det var jättemysigt.

Imorgon får han stå så kanske ska köra ett dressyrpass på banan på måndag?
Det återstår att se.

Jag mår sådär jämt

Jag ber om ursäkt för en dålig uppdatering.
Jag har varit borta och med borta menar jag känslomässigt.
Jag har inte mått bra och jag gör fortfarande inte det fullt ut och jag har stängt in mig själv.
Hela torsdagen låg jag i sängen bortsett från när jag gick upp på toaletten eller skulle gå ut och röka.

Jag har blivit ett proffs på att ljuga.
Inte bara för andra men även för mig själv.
Det är ett problem jag har och som jag väldigt gärna vill försöka ta itu med.
Jag kommer med ursäkter som jag tycker framstår som ganska milda så jag inte riskerar att såra någon.
Det är alltid mycket lättare än att vara fullt ärlig.

 Jag har idag rest mig lite upp och borstat bort det värsta, men det är fortfarande mycket kvar.
Jag gömmer mig där jag känner mig som mest trygg -
Ute hos Charlie eller i sängen.

Jag vill inte bege mig ut och jag vill inte få några krav på det heller.
Jag är inte redo. Jag säger till när jag väl är det men jag kan aldrig lova någonting.

Det jag kan säga är att jag än idag försöker...

Noll motivation

Jag orkar inte skriva något långt inlägg idag.
Jag kan bara säga att jag åkte ut till stallet idag med noll motivation och att jag sen gjorde allting väldigt halvhjärtat och det kändes inge roligt. Jag red längs träningsslingan och den plogade vägen och travade lite. Charlie skötte sig fint, lite piggare idag än dom andra gångerna men fortfarande kontrollerbar och lyssnade fint.

Imorgon får han en vilodag för jag känner att jag också behöver en.

Nostalgisk bildbomb!

Världens mest underbara Johanna! Finns ingen som dig och jag kommer alltid älska dig.

Ett av våra stammisställen

Jag tyckte och tycker fortfarande att det kan vara kul och vara oseriös på kort.

Nästa stammisställe. Vi kände ägaren och det var ett trevligt after-school hangout. 

Det ska stå Se7en istället för People för det var på Se7en vi var ... varje onsdag och nästan varje fredag och lördag under vår gymnasietid... 

Ett sjukt bra exemplar på vad man offrar och gör för sitt intresse. 

Jag och Lovisa använde ofta första Sagan om Ringen filmen som sömntablett i våra dar.

Annars spelade vi också mycket spel och ingen av oss är en bra förlorare. 

Här är vi på bussen på väg till krogen, typ 2008 eller 2009. Och jag förstår inte varför jag har glasögon istället för linser?!

Ingång och hallen till vårt gymnasium. 

Genom att rida en häst lånar vi frihet

MAGISKA HÄST!!

Det var synd att Lovisa inte fick tillfälle att filma idag när jag travade fram och värmde upp Charlie på banan för han var helt magisk. Han var helt otrolig!
Från absolut ingenstans så höjde han nacken till skyarna och jobbade på som en gud.
Hans form var helt makalös och han kändes så mjuk och följsam.
Det var helt otroligt!

Markarbete stod på schemat idag. Lovisa red Paddan men det blev mest bara skrittarbete för dom för Paddan hade en dålig dag och fokuserade bara på att försöka följa efter Charlie och bita på honom.

Jag ville testa rida över bommar med Charlie för förra gången jag gjorde det med det nya bettet så var det bara huvudet rakt upp i luften och springa och inte lyssna för fem öre vad jag bad om.

Idag jobbade han så fint trots fortfarande något ojämn mark på banan efter all snö men det gick bra.
Visst blev han lite piggare och ville springa över bommarna och efteråt men han lyssnade mycket bättre. Testade göra halt efteråt och fick ta i lite mer men inte alltför mycket och så stannade han.
Han jobbade jättefint över dom och lyfte verkligen ordentligt på benen.

Lovisa filmade lite sen men då gick han tyvärr inte lika bra som i uppvärmningen men han jobbade fint och var lugn och duktig idag överlag ändå.

Imorgon tar jag mig ut på egen hand och skrittar ut en vända på honom, kanske lite trav också så får han vila på torsdag för då skulle det tydligen bli väldigt kallt så jag passar på att vila då jag också.

Så har jag funderat lite på galoppen med honom.
Med tanke på hur lugn han börjar kännas så ska jag nog försöka mig på en galopp igen så fort marken jämnar till sig ute på banan, och då utan gummisnodd.
Jag tänkte testa utan det först och se hur han är och blir han precis som innan så får jag köpa en gummisnodd och testa med det. Men det får som sagt vänta tills marken blir jämnare, vill inte riskera att han snubblar.

Anledningen till att han kommer in lite konstigt är för att jag la in lite för mycket broms där så han inte skulle springa iväg men efter första bommen går han ju super!

Kärleken till en häst är aldrig så stor som i den stund man måste skiljas från hästen

Idag var det lite kallare igen än vad det har varit dom senaste dagarna så jag red bara Charlie idag så fick dom andra två stå.

Kom till stallet strax efter nio och pysslade lite extra med Charlie och borstade honom och sen var min plan att rida till backen som uppvärmning för att sen travjobba honom längs träningsslingan.
Sen går det inte alltid enligt plan.
Det första jag hörde när jag skrittade in i skogen var ljudet från en motorsåg längre bort men jag fortsatte rida i skogen för att försöka få ett hum om varifrån ljudet kom ifrån.
Sen såg vi, tror jag, en människa som sprang i skogen en bit bort. Jag stirrade och Charlie stirrade.
Han gick försiktigt framåt och lät så roligt för spökena vi just såg.
Efter ett tag vände jag för då började jag även höra skogsmaskiner så då skulle jag nog inte kunna komma till backen i vilket fall som helst. Självklart trodde Charlie att vi skulle hem då så han fick väldigt bråttom men han lyssnade bra när jag bad om halter i alla fall.

När jag sen vände honom åt andra hållet, längs den vanliga vägen mot vändplanen så gick det i slowmotion.
Han gick otroligt sakta och ibland stannade han till och vände på huvudet.
Sen kunde han få för sig att försöka vända hemåt så jag skänklade på honom ordentligt för att få honom i trav istället men det var knappt så det gick. Han sniglade sig fram verkligen.
Sjukt fjantig var han idag! Rädd för allting och jättefjollig.

Dock jobbade han väldigt fint och bra när jag krävde det av honom och när jag travade längs träningsslingan så gick han på väldigt lugnt och fint och balanserat så det var skönt.
På hemvägen fick han sen lite bråttom men inte så pass mycket så jag var tvungen att hålla i honom.
Jag kunde fortfarande skritta med halvlånga/långa tyglar utan att han började takta eller trava.
Gjorde några halter också bara för att se så han inte tappade fokus och lyssnade, vilket han gjorde.

När jag kom tillbaka till stallet och släppt ut hästarna så putsade jag alla tränsen och Charlies sadel innan jag gick iväg till bussen.

Imorgon ska jag antagligen ut igen, får se vad jag hittar på då.

How do you sleep while the rest of us cry

Har ni sett The Bing Bang Theory?
Annars så handlar det om fyra killar som är Einstein genier och
har en vacker normalsmart tjej, Penny, som granne.

Det har jag och jag gillar verkligen den serien.
Den är väldigt rolig och gullig på nåt vis.

Jag måste säga att jag väldigt många gånger känner mig som Penny när jag umgås med andra människor.
Det kan gälla även mina vänner i Uppsala men det gäller mest när jag umgås med dalafolket.
Jag kanske inte är helt dum i huvudet men jag är inte världens smartaste heller.
Grejen är att när jag sitter och ska ha konversationer med Micke, Lovisa och Niklas eller även med deras andra vänner häromkring så känner jag mig som världens största idiot.
Det är ungefär som att dom pratar ett helt annat språk ibland!

Streama till exempel.
Det är ett ord som till och med sägs på tevereklamer, men jag har inte en blekaste om vad det ordet betyder!

Jag anser mig själv endast som "streetsmart". Jag har aldrig varit bra på att plugga och gå i skolan och lära mig och komma ihåg sådant jag lär mig i skolan. Jag läser Psykologi just nu och även fast jag tycker det är otroligt intressant så finns det inte en chans att jag kommer kunna sitta och diskutera om det inom ett halvår.
För då har jag glömt bort allting.

Folk är så allmänbildade, dom kan lite eller väldigt mycket om alla ämnen.
Dom vet till och med färgskillnaden på en han och honhumla! Helt icke releventa saker ens.
Jag skojar väldigt mycket om att jag känner mig som Penny ibland när vi sitter och pratar men innerst inne vill jag bara sjunka igenom jorden och hamna med folk som är mer i "min" nivå.
Som lever efter erfarenheter och inte böcker.

Penny, the "dum" girl... Checking out!

It is not what you do but the feeling you do it with and the clarity of your intent

Varit ut till hästarna med Lovisa.
Demon fick stå idag så red vi till backen med dom andra två.

Vi red upp och ner för den två gånger så det känns lite i benen nu men träningsvärk är den enda bra värken, eller hur. Charlie jobbade på jättefint uppför som alltid och nerför gjorde jag lite halter för att han skulle få in bakbenen under sig och vissa gånger blev det jättebra, andra så var det verkligen bara fusk.
Det har kommit mycket snö för åter igen, åkern som är innan backen, där var det riktigt djup snö!
På vissa ställen kom det upp till magen på Charlie men han pulsade igenom så duktigt och även i resten av skogen fick dom pulsa på igenom men där var det inte lika djupt i alla fall.

Imorgon får jag ta mig ut själv då Lovisa ska till skolan.
Jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag ska göra. Funderar på om jag ska rida till backen igen och sen kanske trava lite längs träningsslingan och se hur han känns ute.
För där kan han fortfarande bli lite piggare och starkare så kanske testar det.

Tänk om han var min alldeles egna lilla ponny... Kan inte tävla, jag vet.
Men han är en ponny man kan utvecklas otroligt mycket på utanför tävlingsbanorna.

Dansare är som hästar, de är bara bra om de tränas dagligen

Idag åkte jag och Lovisa ut till hästarna igen och för mig blev det dressyr på banan med Charlie och Lovisa longerade/tömkörde dom andra två under tiden.

Charlie skötte sig fint idag, lugn igen som alla senaste gångerna. Självklart blir han lite pigg ibland och vill helst springa på men det är mycket lättare att få tillbaka honom. Han lyssnar bättre på både röst och förhållningarna så det är toppen. Till en början var han lite stretig när det gällde att jobba i rätt form, jobbade honom mycket i skritt idag och med skänkelvikningar till en början och han var lite anti skänkelvikningarna idag men fick till några bra åtminstone.

Eftersom det har blivit lite plusgrader och snön har blivit lite tyngre och hårdare så märktes det idag på banan. Charlie kändes något obalanserad ibland, det blev väl lite ojämt på vissa ställen på marken när man red men mot slutet släppte han ordentligt och jobbade helt suveränt så travade ett tag och sen avslutade jag.

Jag har märkt en sak för att kunna känna av lite om han fuskjobbar eller arbetar i en ärlig form.
Han är lite som Paddan. Det är inte ofta men ibland lägger han all tyngd i min hand och blir lite hängande men till skillnad från Paddan är han mycket enklare att få upp i en hög och fin form igen.

Känns skönt att han börjar bli mera ridbar på banan.
Nästa gång ska jag testa med lite markbommar, la Lovisa fram som förslag, för förra gången jag hade det så blev han ju helknäpp och bara sprang utan att lyssna.
Men eftersom han börjar kännas lugnare rent allmänt så kanske det kan gå bättre den här gången.

Imorgon blir det nog en tur i skogen så han får ta det ganska lugnt och mest bara arbeta med ryggen när vi ska klättra lite grann :-)

Slänger in en gammal bild från ett dressyrpass tidigare i vinter.

Vinden från himlen är den som blåser mellan hästens öron

Idag var jag och Lovisa ut till hästarna en vända.
Fick äntligen träffa min fina ponnyplutt igen!

Det blev longering på schemat. Lovisa longerade Demon och tömkörde Paddan och vill ni läsa mer om dom och hur det gick där så kan ni klicka er vidare till hennes blogg här.

Jag longerade Charlie och försökte jobba honom mycket i galopp idag.
Han travade på väldigt fint idag i båda varven och jobbade bra men när jag ska sakta av till skritt så går han gärna inåt och ställer sig vid mig i mitten istället. I galoppen märkte jag att han inte riktigt orkade hålla igång så jag fick vara på honom lite så han inte tappade farten och saktade av och han jobbar inte riktigt lika bra i galoppen men det jag är nöjd med är att han åtminstone galopperar lugnt och inte springer iväg.
I traven däremot jobbar han väldigt fint, bättre än vid tömkörning.

Imorgon blir det antagligen lite dressyr på banan och sen blir det klättring på schemat på söndag.

Happy Valentines Day!

Igår var det Alla Hjärtans dag och mitt tåg från Uppsala kom fram i bra tid så jag och Micke kunde ta det lugnt hemma ett bra tag innan det var dags att byta om och göra sig i ordning.

Runt kvart i sju kom Lovisa och Niklas in till stan och så hamnade vi nere på restaurangen Burning Duck. Där satt vi ett bra tag och åt tre-rätters middag och det var så god mat. Jag blev otroligt mätt men vi satt och drack och pratade och skrattade. Det var jätteskönt att bara sitta där och njuta och slappna av.
Ännu en otroligt lyckad och bra alla hjärtans dag!

Det är vår tradition nu, att vi fyra ska fira den tillsammans och vi ska fortsätta försöka hålla den även om vi flyttar härifrån så småningom. Jag har inte så mycket mer och skriva, det var en väldigt lyckad kväll helt enkelt!

Vi kan låtsas att det var du som sa "Jag vill aldrig mer se dig"

Imorgon åker jag hem till lilla "landet" igen.
Det ska bli skönt och träffa Micke igen, är ju otroligt van att se honom dagligen nu så det blir konstigt trots att det bara är några dagar.

Det har varit jätteskönt att vara hemma i Uppsala igen.
Jag har kunnat slappna av, jag har kunnat vara mig själv till hundra procent.
Jag har skrattat och mått bra.

Men det finns en otäck känsla som fortfarande gnager i mig.
Mitt sovrumsfönster är något jag fasar.
För där har han stått så många gånger.
Han har hotat och sagt att han ska komma bakom fönstret och ta sig in där.

Jag har drömt hundra mardrömmar och vaknat svettig och rädd.
Han har stått där och väntat.
När jag har dragit upp persiennerna har han funnits där.
Han har tagit sig in eller lyckats dragit ut mig.

Det räcker med en liten vattendroppe som landar på fönsterbrädan för att jag ska stelna till och spärra upp ögon och öron. Sitter jag här ute vid datorn tittar jag automatiskt ut till höger, ut mot altanen.
Där har han också stått många gånger.
Där stod han den gången jag borde ha lyckats men inte lyckades säga nej till honom.

Det finns många saker kvar i huvudet och i hjärtat och själen.
Det är ingenting som någonsin kommer att försvinna.
Det kommer minska med tiden, men aldrig gå bort.
Det finns kvar och det är en del av den jag är.

Jag lever med mina minnen, försöka glömma är ingen idé

Det har varit en härlig dag i hemstaden.
Sov ut ordentligt och åt frukost och sen tog jag det lugnt ett tag framför teven innan jag tog mig ett långt och skönt bad för att sedan göra mig i ordning för att åka ner till stan.

Började med att gå till Jalla och hälsa på min familj där och vi pratade och så skämtades det och skrattades. Jag väntade på att Micho skulle komma tillbaka från träningen för att prata lite men då han kom så sent så hann vi bara prata en stund innan jag skulle iväg och träffa mamma.
Ska prata med Micho imorgon istället innan jag åker hem.

Gick till synoptik och träffade mamma och hon skulle kolla ögonen så jag gick iväg i förväg till Radison Blue där vi hade bokat bord så mötte Peter och Mia där och medan vi väntade på mamma så beställde vi varsin drink och självklart tog jag en cosmopolitan, I just love it!

När mamma kom beställde vi mat och dom hade verkligen riktigt suverän mat, jösses vad gott det var. Beställde från deras smårättersmeny och beställde tre olika. Fisk i stora lass!
Lika bra och passa på när min allergiska sambo ej är med ;-)

Tjugo i sju gick jag och mamma till teatern för att titta på Lyckliga slut.
Den handlar om destruktiva förhållanden och olika kvinnor och deras liv.
Inledningsvis fick man höra om statistik och lite allmän information.
Det är sjukt att misshandlade kvinnor inte anses som brottsoffer!
Att endast 1 av 5 anmäler brotten och sen hur samhället och polisen ser på än.
Och jag blev inte förvånad... Publiken var över 90 % kvinnor!

Den var otroligt mäktig. Så intensiv! Så stark!
Jag rös och jag tårades upp.
Jag kom ihåg och jag skattade mig lycklig.
När jag satt där började jag fundera...
Hur många av kvinnorna i publiken har utstått dessa hemska liv?

Ser emot det vi har framför oss

Sitter hemma hos mamma i Uppsala och tar det lilla lugna för att snart gå och lägga mig.
Börjar känna mig riktigt trött, det var nog semlan efter maten som gjorde det.

Otroligt skönt att vara här, jag är tillbaka i civilationen!
Blir endast två nätter men det är så mycket bättre än ingenting.
Mamma betalar resa hit och hem för hon ville bjuda mig på en teater som hon tror jag skulle gilla.
(Kommer mera om det imorgon när vi har sett den)

Kom fram till Uppsala strax innan klockan 18 och väntade in mamma som skulle komma från jobbet sen väntade vi in Peter (brorsan) och Mia och innan vi åkte hem handlade vi semlor på Hemköp.
Sen blev det mat, fisk och potatismos och det var riktigt gott.

Sen har vi suttit och pratat och tagit det lugnt, tittat lite på teve och snart är det dags för mig att sova för eftersom jag ofrivilligt vaknade klockan 6 imorse så känner jag mig lagom trött.

Imorgon blir det stan och hälsa på min andra familj och sen blir det restaurang och teater.
Uppdaterar antagligen imorgonkväll igen när jag har kommit hem.

Jag bjuder på en bild på mitt sovrum här hemma hos mamma.

Det finns alltid två sätt, ett för hästfolk och ett för övriga

Då har man varit ut till hästarna idag med Lovisa.
Slapp snöstorm idag så det var väldigt skönt, det var lite kallt ändå men det gick.

Lovisa började med att longera Paddan och i ena varvet sköter han sig så fint och jättebra men i det andra då backade han, hoppade jämfota och bråkade men han avslutade i alla fall med två fina varv.

Sen red vi till backen med Charlie och Demon.
Och eftersom det har snöat så mycket dom senaste dagarna fick dom även pulsa på ordentligt genom snön i skogen också, på åkern innan backen kom det snö högt över knäna på Charlie på vissa ställen så dom fick jobba minsann. När vi kom till vägen strax innan vändplanen hörde vi att det var maskiner igång och att dom jobbade där framme så vi bestämde oss för att vända och rida hemåt den andra vägen.
Båda hästarna skötte sig, Charlie blev väldigt pigg ett tag men lyssnade bra när jag gjorde halter och sen lugnade han ner sig igen.

Blev lite kall och blöt av all snö som ramlade ner på än men vi tog oss runt utan problem och nu kommer det bli två lediga dagar för Charlie om det inte är så att Lovisa orkar ta sig ut själv imorgon.
Annars har jag planerat in lite longering för honom på fredag.
Jag åker ju iväg till Uppsala idag och kommer hem på torsdag men då ska det firas alla hjärtans dag så då hinner vi tyvärr inte med hästarna innan våra planer.

Att bli riden ska vara ett nöje, inte en plåga

Snöstorm i Avesta idag igen.
Det blåste i alla fall inte lika mycket som det har gjort dom senaste dagarna så det var en väldigt stor fördel men det var lite kallt ändå.

Det blir så tråkigt för jag har liksom ingen större lust att åka ut till stallet då men jag vill som sagt inte att Charlie ska stå för länge. Vill självfallet inte att någon av hästarna ska stå för många dagar men jag prioriterar självklart Charlie då det är han jag rider och tränar och har som projekt.

Det blev dressyr på banan idag, 40-45 minuter och jag rider ju alltid med pelhambettet då för att ha mera kontroll och jag sätter även kedjan lite hårdare än vad jag gjorde dom första gångerna för han verkade inte reagera mycket alls när den hängde löst. Använde också nya sadelpadden idag. Jag tror han börjar lära sig för han var helt underbar idag också. Idag var han avslappnad redan från början och han frustade otroligt mycket vilket han nästan aldrig har gjort i början när man red.
Så han börjar nog bli mer bekväm och avslappnad vid ridning. (Hoppas!)

Värmde upp med skänkelvikningar i skritt och idag var han lite mera negativ till just dom och ville springa ifrån lite grann men jag fick till några fina och i traven jobbade jag mycket på volter och red serpentiner.
Är det någon som har tips på hur det känns när hästen jobbar ärligt?
För jag är inte helt hundra på det där men det verkade som att han idag jobbade ärligt och inte fuskade med endast böjd nacke men är det någon som har nå förslag på en beskrivning hur det kan kännas så uppskattar jag det jättemycket :-)

Han kan fortfarande till och från bli stark och pigg men han lyssnar bättre tillbaka och jag behöver inte sitta och dra och slita för att få stopp på honom. Det känns skönt att äntligen kunna rida med en mjuk hand på honom utan att han blir tung och springer.
Jag hoppas det fortsätter på det här viset.

Imorgon åker jag och Lovisa ut tillsammans innan jag åker iväg till Uppsala.
Jag har börjat fundera på om jag ska lägga in två pass på banan i veckan nu och sen en dag longering/tömkörning och andra dagar så får det bli ridning i skog och mark och klättring så ska nog musklerna komma till ryggen hans.
Men jag längtar verkligen efter sommaren! Och jag längtar tills Charlie verkligen blir lugn och harmonisk helt och hållet för jag saknar att galoppera. Det gör jag verkligen!
Det är så underbart! Vi får se när jag ger mig på ett försök igen.

Dom andra fick tyvärr stå men jag gjorde stallet istället efter att jag hade släppt ut dom.

Feel the warmth, we'll never die

Det har varit en bra helg måste jag säga.
Det var ett tag sen jag faktiskt kunde säga att jag har haft en bra och rolig helg.

Micke och Niklas kompis Love kom hit på besök från Västerås och i fredags hamnade vi ute i Fors och åt god mat. Även Niklas föräldrar var med och vi satt och åt och drack gott och skrattade massor.
Vi hade det riktigt trevligt.
När Niklas föräldrar hade gått hem så satte vi oss och spelade Med Andra Ord och det blev tjejerna mot killarna och jag och Lovisa förlorade. Mest för att killarna fick upp tjuvar hela tiden och snodde av oss men så kan det gå. Sen spelades det även Twister och det tycker jag alltid är lika roligt!

Kvällen avslutades med singstar där jag och Lovisa fick hämnd och vann över killarna. Lovisa var ganska tidigt i säng då hon fick ont i huvudet och jag kom i säng strax innan två och somnade nästan direkt när jag lagt huvudet på kudden.

På lördagen blev det ju ridning efter frukosten och sen satt jag och Micke hundvakt åt Mickes föräldrars hundar. Efter lunch där slog tröttheten till och när Love blev avsläppt där när Niklas var på väg till en whiskyprovning så bestämde vi att vi skulle köpa energidrycker på hemvägen sen.
När vi väl kom hem var jag otroligt hungrig så jag började laga mat medan Micke och Love satt och pratade och tittade på teve och gud vad gott det var med mat!

Strax efter åtta kom Niklas förbi efter whiskyprovningen och vi drack lite vin och satt och tittade på teve och pratade allihopa medan vi väntade på att Lovisa skulle komma från Västerås (hon hade varit på bio med sin syster där) och även på lördagen blev det sent i säng. Jag och Micke tittade på Enemy of the State när dom andra hade åkt hem och idag har det varit en lugn dag.

Med tanke på hur det snöade och blåste även idag så blev det tyvärr ingen tur till hästarna men jag ger mig ut imorgon oavsett väder (har fått min padd till Charlies sadel nu också så den ska testas).
En promenad blev det idag däremot men den ångrar jag för det var riktigt kallt och jag fick ont i ryggen så när vi kom hem igen var det bara att krypa in under en filt i soffan i väntan på mat.

Så nu har jag kikat på Ponnyakuten och är det några fler som ser på det?
Det är väldigt intressant faktiskt, jag lär mig lite från varje avsnitt jag tittar på!
Så det rekommenderas för er som rider och håller på med hästar.

Du kan välja var och hur din häst ska gå, se ut och föra sig. Men inte hur den tänker, vill och känner

Det var snöstorm idag.
Det snöade och det blåste satans mycket ute och jag och Lovisa var väldigt tveksamma om vi ens skulle åka ut till hästarna, men det blev att vi gjorde det i alla fall.
Vi fick även med Lovisas mamma ut i stormen.

Jag hade vanliga bettet idag och så red vi längs vägen bort till vändplanen och fortsatte upp mot den vanliga vägen i skogen som vi annars brukar rida där. Det var lite skönare när man kom in i skogen för där blåste det inte lika mycket men det var fortfarande riktigt kallt.
Blev iskall om låren, händerna och fötterna men vi överlevde.
Travade även lite grann och Charlie blev rätt pigg men var inte helt omöjlig att bromsa upp.
Han lyssnade rätt bra och på hemvägen gjorde vi massor av halter och dom två tre första fick jag ta i lite mer sen lyssnade han perfekt dom andra gångerna med mjuka hjälper.

Kalla kom vi tillbaka och släppte ut hästarna i hagen sen var det bara att åka hem och värma sig.
Vi får se hur vädret ser ut imorgon men förhoppningsvis ska vi kunna ta oss ut då med.
Skulle vilja rida till backen med Charlie igen och rida den vägen så ofta som möjligt så han får jobba med ryggen och fortsätta bygga sina muskler.

Genom att rida en häst lånar vi frihet

Jag börjar med att skriva. Kan inte Charlie alltid ha såna här underbara dagar?

Jag och Lovisa åkte ut och vi tänkte att vi skulle byta hästar idag. Hon skulle få testa Charlie och jag skulle rida Paddan igen på banan. Jag gillar ju att rida Paddan men är ganska osäker på honom efter att jag ramlade av. Men vi började med att skritta fram och det var när jag började ta i tyglarna som Paddan började dumma sig. Självklart kan han känna av min nervositet lite grann men idag var han verkligen knäpp.
Han stannade och ställde sig på stället och reste sig lite grann på bakbenen.
Jag försökte driva på honom och få honom att gå framåt åtminstone men jag vågade knappt röra mig uppe på hans rygg för det kändes som att ett litet tygeltag eller ett litet tryck med benen skulle få honom att resa sig rakt upp och ner.

Så Lovisa frågade om vi skulle byta så det gjorde vi.
Jag får helt enkelt ta honom en annan dag. Nu har han stått i fyra dagar så han kanske var extra tokig.

Så Lovisa började rida honom istället men han var lika knäpp då.
Han betedde sig lika dumt och såg ut att kunna resa sig vilken sekund som helst.
Så Lovisa hoppade av och sen longerade hon honom istället och han brallade av sig ganska rejält i ena varvet.

Men till Charlie. Jag gjorde mycket skrittarbete till en början och la in väldigt mycket skänkelvikningar idag så han fick och tänka på och jobba och jobba gjorde han. Till en början var huvudet lite mer uppåt men han lyssnade jättefint och han var så lugn, nästintill lat! Vilket han aldrig är.
När han efter lite trav sen släppte så blev han som en helt annan häst.
Han jobbade på otroligt fint, frustade nöjt och var mjuk i munnen.
Jobbade många volter och han hade inga moments alls där det kändes som att han skulle lägga in gasen, utan han jobbade lugnt hela tiden så jag avslutade när det gick som bäst.
Idag var han så underbar! Är så otroligt nöjd och glad!!

Antingen så har han haft två väldigt bra dagar nu eller så börjar han helt enkelt bli bättre och mer ridbar (vilket jag förstås hoppas mest på, men det återstår och se).

Älskade ponny, faaaaan vad jag älskar dig! 

Love me, hate me, can't you see what I see

Idag sminkade jag mig.
Jag hade egentligen inga planer på att gå utanför dörren idag men jag gjorde det ändå bara för att.
Övning ger färdighet antar jag.
Jag har tappat touchen.

Men sen blev det så att jag gick ner till biblioteket och skrev ut ett par CV:n och sen gick jag runt till typ alla pizzerior häromkring (som ligger här i närheten) plus en kiosk och en annan butik.
Jag börjar bli väldigt less på svaren jag får.
"Inte just nuuu". Så drar dom alltid ut det sista ordet och sen lutar dom oftast huvudet lite åt något håll som om dom försöker dissa än på ett mer ödmjukt sätt för att man inte ska bli lika ledsen.
Om det funkar? Nej. Man känner sig nästan idiotisk.
Eller så säger dom "Jag kan ta din cv och så har vi den sparad här".
Självklart har jag inga bevis men jag kan slå vad om att mer än 80% av alla som säger så "sparar" ens cv i papperskorgen efter en dag eller två.

Jag har tänkt ganska mycket på min födelsedag.
Jag blir trots allt ett kvarts sekel (25) och har tänkt lite fram och tillbaka var jag ska fira den
och för några veckor sen försökte jag komma ihåg vad vi gjorde på min födelsedag förra året.
Det tog flera dagar men till slut kom jag ihåg det.
Det var kvällen vi var hos någon bekant med vänner och badade jacuzzi och grillade.
Ja, det var jättetrevligt men det kändes som en helt vanlig fredag/lördagsfest.
Det kändes inte alls som ett firande av någon så det kan jag ärligt talat säga att det sög ordentligt.

25 är ganska speciellt och jag vet att många av mina vänner i Uppsala kan behöva bokas långt i förväg för att dom ska ha ledig tid och på ett sätt känns det bättre om jag skulle fira hemma i Uppsala.
Då behöver jag bara ta med mig två vänner härifrån istället för att försöka få hit en stor hög ifrån Uppsala.
Känns klumpigt och onödigt och krångligt.
Jag tror jag har bestämt mig för att fira i Uppsala.
Det kommer bli grymt mycket roligare, mycket mer och välja om man ska ner på stan.
Så får jag känna mig som mig själv igen, förhoppningsvis.

Jag vet att jag må vara gnällig till och från och jag har flera på facebook jag skulle vilja skälla ut och sätta på plats så dom önskar att dom sjönk genom jorden och försvann, men jag gör inte sånt. Tyvärr.

Jag vet av erfarenhet att det kan kännas otroligt bra efter att ha skrikit lite på någon.
Självfallet inte på vem som helst utan anledning. Det är inte okej.
Jag bara väntar på rätt dag, rätt tillfälle och rätt uppkäftiga kommentar...

Kvinnan är starkare genom sin känsla än mannen genom sin styrka

Ni råkade inte se Uppdrag Granskning på teve igår kväll?

Om inte så uppmanar jag er att göra det. Det är bara att gå in på Svtplay och titta på avsnittet där om ni har en timme till övers.

Jag är en kvinna som har levt i ett destruktivt förhållande.

Jag vet hur det känns att bli hotad och jag vet hur det känns att bli kränkt.

Speciellt när det kom till mina egna tankar och åsikter.

Jag blev chockerad av hur hemska ord som kom från dom olika männen.

Vilka brutala ord och hot dessa kvinnor fick ta emot.

Det värsta av allt, var att en av kvinnorna sa att vi får vänja oss vid sånt när vi endast gör våra jobb.

En helt vanlig civil tjej hade skrivit på H&M:s facebooksida om att det var fel att dom skulle trycka och sälja en tröja med Tupacs ansikte, för att han blev anhållen för våldtäkt på en tjej.

Hennes egna och personliga åsikt som hon ville lägga fram för att kunna starta en debatt med just H&M. Hon fick inga svar från H&M, däremot fick hon över 2000 hot och fula ord och blev kränkt från mestadels män. Hennes adress lades ut för att hon skulle kunna bli mördad.

Uppdrag Granskning sökte upp flera av männen som hade lagt ut kommentarer och många av dom öppnade inte ens sina dörrar eller svarade i sina telefoner och vad betyder det?

Jo, dom kan inte ta ansvar för sina handlingar och stå för vad dom har sagt.

Männen som dom fick tag i hade dom dummaste svaren jag någonsin har hört.

Dom menade inte vad dom sa, det var bara något dom skrev ”in the heat of the moment” och ville inte göra henne rädd. En sa även att det som skrivs över nätet sådär ska man inte ta på allvar, det menas oftast som skämt. Men tänk då till en sekund extra innan ni skriver någonting som kan förstöra en ung kvinnas liv!

Alla har rätt till sina åsikter oavsett vem man är, men man ska aldrig behöva behöva ta emot mordhot och fula ord för dom.

Är det så vårt samhälle ser ut nu? Att en kvinna inte ska få kunna säga sin mening helt fritt?

Dom berättade också att det även händer män men självfallet är majoriteten kvinnor som får stå ut med detta. Det fanns ett humoristiskt inslag i detta och det var när dom fick en intervju med H&M:s Miriam som är ansvarig för dom sociala medierna inom H&M.

Jag blev chockad åter igen och dessutom blev jag arg och skrattade samtidigt när jag fick höra hennes svar till varför dom inte tog bort alla dom kränkande kommentarerna från deras facebooksida. Dom låg kvar i en månad innan dom gjorde någonting åt det.

Hon ser dum ut, och han som intervjuar upprepar frågorna och hon hade aldrig några svar till hans frågor. Hon visste inte vad hon skulle säga, man nästan ser paniken i hennes ögon för att hon inte vet hur hon ska försvara sig och sitt företag.

Först och främst önskar jag att jag kunde vara i Uppsala till den åttonde mars för då ska man tydligen kunna gå ut på stan för att försöka få kvinnors röster mer hörda och jag fick en annan lite insikt av att titta på detta program.

Jag blev mer intresserad av att läsa till socionom.

Det finns många möjligheter där och jag skulle mer än gärna få en möjlighet att få jobba inom en kvinnojour eller hjälpa kvinnor som har det tufft och jobbigt.

Har du tålamod så lär din häst det. Har du inget så låt din häst lära dig

Idag var det ren njutning att rida Charlie.
Jag önskar att han alltid kunde vara som han var idag istället för att vi ska ha våra dragkamper.

Jag red till backen idag så han fick jobba där ännu mera men vi red bara en vända uppför och han skötte sig jättefint hela ridturen runt i skogen och även på hemvägen.
Den enda gången han gjorde nånting var när vi skulle gå förbi en liten buske som typ låg mitt över stigen så fick han lite bråttom och den snärtade väl till honom på nåt vis så han flög fram en bit, MEN jag kunde lätt göra en halt och sen stå still ett tag innan jag sa att vi kunde gå igen.
När man ridit uppför backen kommer det senare en liten nerförsbacke, ganska brant däremot.
Där gjorde jag ett par halter och han lyssnade direkt varenda gång. Jag behövde inte ta i nån gång och en av dom bästa grejerna...
På hemvägen kunde jag sitta avslappnat med långa tyglar och bara slappna av för han gick hur lugnt som helst. Inge bråttom, inge takta och inga försök till trav. Han var verkligen helt underbar idag!
Så imorgon får han en vilodag gammelgubben.

Jag hade från börjat tänkt rida en till häst men det var kallare än jag trodde så under tiden jag väntade på att Micke skulle komma och hämta upp mig så tog jag isär och rengjorde och putsade Charlies gamla träns.
Han ska få två träns så jag slipper byta bettet emellan hela tiden och krångla så på hans gamla träns sätter jag det vanliga gummibettet så har jag pelhambettet på hans nyare träns.

Vi får se om jag tar mig ut imorgon.
Det kändes verkligen i benen idag från gårdagen eller om jag också tar en vilodag imorgon.

Let me play among the stars

Vi tar och slänger in ett vanligt inlägg för lite omväxlings skull. 

Igårkväll kom Lovisa förbi en stund och så satt vi och pluggade ihop. 

Jag pluggade runt fyra timmar igår och har även suttit och pluggat ett tag idag så nu har jag inte mycket kvar.

Antingen gör jag klart det senare eller så fixar jag det sista imorgon.

Sen har det varit en ganska lugn dag efter stallet. 

Jag har tvättat och bytt lakan i sängen och diskat och plockat undan lite grann.

Sen gick jag iväg och handlade för att försöka koka ihop någon middag och jag är rätt tveksam när det gäller mina skills i köket... Men jag måste säga... Att det blev sjukt gott! 

Ugnsstekt kycklingfile med ris, tomatsalsa och tzatziki. 

Resten av kvällen tills min älskade karl kommer hem blir antingen här framför datorn och spela lite med Lovisa eller sätta igång någon film och mysa med ett glas vin. 

Varje häst tycker att hans egen packning är den tyngsta

När jag i morse hade ätit frukost och setat lite vid datorn i väntan på bussen till stallet och sen tittade ut och såg hur mycket det snöade... Då ångrade jag mig direkt och ville hoppa ner i min varma säng igen.
Men det var bara att klä på sig och vandra iväg.
Tack och lov var det inte kallt, låg runt nollan så det var ett plus i kant.

Jag hade frågat min kära Micke igår om han skulle orka komma och hämta mig innan han åkte till jobbet för jag tänkte redan då att jag bara skulle orka ta Charlie och det kunde han.

Så jag kom fram till stallet, redan varm efter att ha pulsat igenom snön från busshållplatsen.
Hästarna stod inne och mumsade på sitt hö så jag började borsta och pyssla med Charlie sen var det bara att dra på tränset med longerdeltat och ett grimskaft och ge sig ut.
Det blev en promenad bort till backen och han skötte sig så fint. Gjorde halter och han höll sitt avstånd bakom mig och hade inge bråttom (inte ens på hemvägen!!)
Så kom vi till den förödande backen och jag funderade på om jag skulle ta kort för att visa hur hemsk den är men eftersom det snöade så mycket så skulle det nog inte synas så bra.
Vi gick upp och han jobbade på så lugnt och fint uppför och när vi kom till toppen var det bara att vända och gå nerför. Gjorde ett par halter på dom mest branta ställena och nästan alla gångerna fick Charlie bakbenen långt in under magen så det var jättebra.
När vi kom ner igen var det bara att ta ett djupt andetag och gå upp igen och sen nerför igen och hemåt.
Jag har nog aldrig svettats så mycket i mina dar, jag var helt slut.

Vid promenader är det inte bara Charlie som får muskelträning, jag med!
När snögumman och snöponnyn kom tillbaka släppte jag ut alla i hagen och fyllde på med vatten och mat, sen var det bara att komma hem och duscha.

Han skötte sig verkligen jättebra idag och så var han så gullig.
När vi gick nerför backen första vändan så halkade jag och höll på att vurpa så jag stannade upp och han sträckte fram huvudet och tittade på mig (undrade nog vad jag höll på med) och så nafsade och puttade han lite på mig. Kärlek!

Vi får se vad jag hittar på imorgon, ska det snöa igen så vettefasen...

(Ett litet meddelande till två läsare, Minna och Sara: Jag har skickat mejl till skolan där jag är ganska säker på att gardintanten jobbar men har inte fått nåt svar. Vi får se om jag får nåt svar annars försökte jag i alla fall :-)

Min hästs liv betyder mer än mitt eget

Idag åkte jag och Lovisa ut till hästarna en vända igen.
Det snöade lite lätt men kändes inte särskilt kallt trots att det var riktigt grått och trist ute.
Vi började med att tömköra Charlie och gick upp i skogen den vanliga vändan när vi tömkör.
Han gick på lugnt och fint och när vi kom till den lilla backen började han bete sig lite konstigt men han gick nerför och sen när vi gick uppför jobbade han inte alls bra som han annars alltid gör, utan krånglade.
Sen tänkte jag att jag skulle vända och gå nerför backen en vända till men när jag då skulle svänga honom började han gå åt sidan och dra. Jag försökte lugna ner honom med rösten och stanna honom men han fortsatte bara att dra och sen vände han och drog iväg så jag tappade taget.
Han slet sig och vi stod där och såg honom galoppera iväg.
Jag skrek "fuck" över hela skogen och sen var det bara för oss att springa efter.
Jag blev livrädd för jag blev orolig att han skulle fastna någonstans med tömmarna och göra sig illa men vi kom fram till stallet och där stod han utanför stalldörren och andades tungt.

Lovisa hämtade ett delta och ett grimskaft så gick vi upp i skogen igen för att försöka få honom att lugna ner sig och inte minnas tömkörning som nånting hemskt... igen.
Han var något skeptisk och försökte tränga sig förbi Lovisa och trycka undan henne lite men vi gick fram och tillbaka utan några större bekymmer och sen fick han komma ut i hagen igen.

Och sen tittade även Mats på hans sadel idag.
Jag har ju varit lite fundersam om det kan vara någonting men han tyckte absolut inte att det var något fel och han kände och tittade och tyckte den satt precis som den ska.
Så jag har ändrat mig lite nu, jag ska fortfarande köpa en padd men inte den jag beställde från början.
Utan en helt vanlig från Hööks som fördelar tryck och verkar stötdämpande.
Jag ska fortsätta testa mig fram, det kan ju fortfarande göra skillnad.
Även om det inte är något fel på sadeln så kan ju vissa hästar vara känsliga över ryggen och behöva något som är stötdämpande.

Sen red vi ut en lugn tur på Demon och Paddan.
Travade lite grann vid träningsslingan och båda skötte sig jättefint. Dom var lugna och snälla men det blev en ganska kort vända för att efter vår springvända så blev vi alldeles svettiga och sen blev vi kalla som is istället.
Hästarna fick komma ut i vilket fall som helst.
Imorgon tar jag mig ut igen, men på egen hand.
Jag funderar på om jag ska promenera med Charlie till den långa backen och gå upp och nerför den ett par gånger, göra lite halter och så vidare (får se hur många gånger jag orkar gå upp för den, den är ju inte liten)!

Min älskade lilla Charlie.
Om man bara kunde komma in i hjärnan på dig...
Jag älskar ju dig ponnyplutt, men känns som att motivationen börjar tyna bort igen...

Visa mig din häst och jag ska säga vem du är

Idag blev det en tur ut till hästarna igen men idag red varken jag eller Lovisa.
Hennes plastsyster Tone följde med för att få testa rida Charlie och se om hade några tips och råd att ge mig angående honom.

Vad vi kom fram till, är att han fortfarande är ett mysterium.
Det hon tyckte om hans sadel var däremot att hon tyckte den såg väldigt platt ut i bak och då kanske det kan vara en anledning att han går som han går vid ridning. Det kanske trycker lite i bak så jag tänker införskaffa mig en sadelpadd och hittade en på horze.se som verkade bra och som ska lyfta upp sadeln lite i bak. Så då avvaktar jag med ridning tills jag får den så jag inte ger honom onödigt tryck på ryggen i onödan.
Så då ska jag testa det och sen sa vi även att man kanske ska prova antingen martingal eller gummisnodd på honom som lite hjälp och stoppa honom för att dra upp huvudet hela tiden.

Sen red hon även Paddan idag och visst testade han henne lite grann men jag måste säga att jag aldrig har sett Paddan gå så klockrent som han gjorde med Tone idag.
Han jobbade på otroligt vackert och han blev en helt annan häst.
Väldigt svettig och nöjd så fick han komma ut i hagen med täcke på sig sen.

Imorgon hoppas vi att det inte blir alltför kallt för jag och Lovisa tänkte åka ut till hästarna igen.
Passa på när Lovisa är ledig från skolan.

Padden som jag har tänkt införskaffa mig till Charlie.

Bildbomb!

Har fått en kommentar om att lägga upp lite mera vardagliga bilder på mig och hur jag lever så här kommer det och hoppas det blir bra! Annars är det bara och säga till :-)

Börjar med en bild som säkert är runt sex år gammal. Fr.v. Lovisa, Niklas och jag på vår favoritkrog i Uppsala under gymnasietiden.

Lovisa och jag i februari förra året.

Min älskade sambo Micke <3

Fick leka modell för en dag vilket var grymt roligt!

Här har vi minsann världens största dalahäst!

Också från The Studio

Ett av bevisen till den lilla stan jag bor i. Detta är gågatan och på andra sidan ser man en skymt av vår enda galleria, så kallad Plushuset.

Utsikt från vår balkong. Det är väldigt skönt att bo högst upp, den stora nackdelen här däremot... Vi har ingen hiss.

Vårt kök!

Vårt vardagsrum! Ja jag gillar svart och rött. Enkelt men fint ;-)

Här spelade vi kubb i somras utanför Lovisas och Niklas hus. Detta är alltså baksidan. 

All världens liderlighet kan inte slå omkull en förnuftig kvinna

Jag är feminist.
Det har jag kommit fram till.

Jag är ingen extrem feminist som gör extrema saker men jag har helt enkelt upptäckt att jag är det.
Det har jag gjort bland annat genom att läsa Konsten att vara kvinna av Caitlin Moran.
Jag kan reagera väldigt starkt på vissa grejer.
Jag såg till exempel ett inlägg på Facebook om en dansk fisketidning där dom hade nakna kvinnor som poserade med stora döda fiskar mellan benen och så vidare.
Deras försvar var att det skulle vara lite komik i det men jag ser inte det.

Sex säljer sägs det och det må stämma...
Men varför är det alltid nakna kvinnor som poserar på reklamskyltar, i tidningar och i media?
Varför är det aldrig nakna män som gör det?
Såna saker kan jag reagera på och har jag en riktigt dålig dag kan jag ställa mig rakt upp och ner och diskutera det högljutt och våldsamt.

Jag förstår helt enkelt inte dagens samhälle och att allting ska vara så besatt av naket överallt, och
då menar jag självfallet nakna kvinnor.
Jag skulle vilja se mer nakna män.
Inte för att jag vill se just det nakna men för att män också ska få känna på lite förnedring och hur det kan kännas att vara ett sexobjekt.

Som sagt, jag är inte extrem, men mer eller mindre så är jag feminist.

Feministen Anna checking out!

En galopp är ett bra botemedel mot allt ont

Var ut till hästarna idag med Lovisa. Det var jättefint väder så det var megaskönt.
Vi bestämde oss för att rida den långa rundan, som är på drygt en mil.
Jag på Demon och Lovisa på Paddan.
Båda skötte sig väldigt fint, dom blev lite smått rädda för vissa saker men dom var lugna och jätteduktiga.
Vi skrittade mesta delen av turen men det blev lite trav här och var och Demon var superduktig verkligen.
Det var inge flygande pass eller "travar-trav" så att säga utan han höll hela tiden en väldigt lugn och samlad trav. Formen höll han inte men jag ville inte kräva honom på det då han travade så lugnt och fint, vi tar små steg i taget istället för allting på en gång.

Vändan tog strax under 1,5 timme och det var två riktigt törstiga hästar när vi kom tillbaka.

Sen gick vi ner till banan med Charlie för att longera honom.
Första gången, jag har endast tömkört honom innan så det var lite spännande.
Han jobbade till och med bättre i longering än vid tömkörning, han arbetade väldigt fint i traven.
Hans nackdel då är att han gärna springer inåt och gör en väldigt liten volt eller så kommer han rakt in i mitten till mig. Och jag använder inte spö på honom för han blir stressad av det så jag hade ju ingenting som jag kunde peta ut honom med heller.
Så Lovisa fick testa lite grann för att se om han gjorde likadant med henne... och det gjorde han.
Dock var han bättre i vänster varv än i höger när det gällde att hålla sig på rätt voltspår.

Så ville jag testa galopp på honom från marken för att se om han sticker och springer fort även då...
Men det gjorde han inte. Han galopperade väldigt lugnt och fint runt mig och lyssnade jättebra på tillbaka.

Så jag blir väldigt fundersam...
Han krånglar ju ingenting vid tömkörning och longering så jag undrar om det är någonting med hans sadel.
Det ska kollas upp så får vi se.
Jag får återkomma mer om det sen.

Här är en liten filmsnutt från longeringen.