När jag väl kommer igång blir jag visst besviken

Då är det dags att skriva ett par rader igen när man ännu en gång har fått tag i en dator. Jag sitter hos lilla mami och pluggar. Försöker i alla fall. Har kommit igång rätt bra med studierna faktiskt. Har som fått in rutiner nu så det känns bra, på sätt och vis. Men när jag fick IG på mitt första uppdrag i Samhällskunskap B sjönk ju allt till botten igen. SUG! Keep on fighting! Kung fu fighting!

Vintern vill jag ha bort. Jag vill ha värme och sol och kunna använda långklänningar och kjolar :) Hihi.
Sen vill jag gärna ha ett jobb tack så mycket. Har även blivit sjuk och borde då med tanke på att jag inte kan röka, passa på att sluta men alla som känner mig vet ju att det kommer inte att hända.

Och jag frågar fortfarande mig själv vad jag har gjort för att dom inte ska vara stolta över mig? Vad sjutton jag har gjort för att dom inte ska kunna vara glada för min skull? Jag är ju deras familj! Eller är jag bara det på papper? Jag önskar att jag kunde känna det som dom gör och insh'Allah kanske jag kommer att få göra det.

Det verkligen suger att vara en stark person ibland. Ibland vill jag verkligen inte vara det. Kämpar på med en jäkla massa och hoppas att det blir som vi har planerat till hösten. Kan man lära sig ett nytt språk på sju månader? Hah! Tveksamt.. Men håll tummarna för mig!

Nu räcker det.
Tack och hej leverpastej! (Har inte kommit på nån fras att avsluta varje inlägg med ännu, men det kommer. Believe you me, det kommer ;)

Tack Lovisa

Hellu!

Via ett mejl fick jag en liten spark i röven. Jag tappar som suget att skriva när jag inte har en egen dator och kan ta hur lång tid som helst på mej men får väl ta och passa på nu när jag är hos mami och ta mej ett par minuter för att skriva några rader.

Alla Hjärtans Dag var myspys! <3 Nu är det dags att verkligen slita med studierna och kämpa med att försöka skaffa jobb. Jag och Ayman har pratat ihop oss och nu är det allvar med att det verkligen verkligen räcker.
Nervöst? Absolut! Läskigt? På ett bra sätt men Absolut!
Men finns det något man utan tvekan vill så är det bara att go for it. Stå inte och fundera hela tiden, gör det bara, om det känns rätt.

Nu måste jag springa hem igen, laga middag och ha det allmänt mysigt med min älskade man.

Dags att åka hem till Uppsala igen

Idag är det dags att ta sej hemåt igen. Trots omständigheterna har det varit roligt och trevligt.
Jag och Lovisa har ridit idag med, fast på banan den här gången och gjort lite övningar. Dock bara skritt på grund av väldigt isig gömma under snön.

Här kommer lite bilder från dagens träning.

 Demon skötte sej så fint så. Han är en äkta champion. Gör alltid sitt bästa.

 Paddan var väl något motsträvig och seg men det viktigaste var iaf att han slappnade av och inte dampa.

 Fina pojken!

 Mr Cranky. Fin men cranky

Ignorera min fula häl som pekar åt helt fel håll.

 Min schnygging!

 Och så schnygging Demon!

 Lite damp var han ibland. Det är ju ändå Paddan vi pratar om.

 FIIIIIIIIIIIIIIIIIN!!!!

Värst vad duktig man kan vara då

Då är det dags att uppdatera lite igen och tänkte slänga in lite bilder på köpet också.
Igår red vi ut, Lovisa och jag. Båda hästarna var på utmärkt humör! Demon travade jättelugnt och fint och Paddan var helt magisk igår. Jobbade på i rätt form hela tiden och jobbade på jättelugnt och fint i traven.

Imorgon blir det förhoppningsvis lite ridning på banan och då blir det kanske lite ridbilder här också! Yeeei!
Sen blir det av hemåt imorgon och då kanske det inte blir lika mycket uppdatering men ska göra mitt bästa för att släpa mig till biblioteket lite då och då för att skriva ett par rader.

 Ponnyn Charlie och moi.

 Charlie rullar sig efter svettig ridtur.

 Sötnosen.

 Longering av Demon. Han skötte sej super.

  Han var himla fin. Jobbade på väldigt bra själv.

Försöka vara duktig medan man har tillgång till dator

Nu när jag har tillgång till dator ett par dagar kanske man ska ta och försöka uppdatera så mycket som möjligt. Sen när jag kommer hem så kommer det bli lite mindre. Men förhoppningsvis inte helt stopp i alla fall.

Igår var jag och Lovisa ute och red. Hon red Paddan och jag fick rida nya ponnyn Charlie. Kändes superroligt att sitta på en ponny igen! Så stor skillnad från stor häst. Sen ska vi snart iväg på ännu en runda men då blir det jag som får sitta på Paddan och Lovisa på Demon. Så blir det kanske lite tömkörning med lillponnyn.

Sen till dig Ellinor Jägers <3 Vila i Frid. Du kommer alltid att finnas kvar i våra hjärtan och vi kommer alltid att minnas dej som den fina och underbara tjej du var.

Tredje gången gillt.

Då har man skaffat en ny blogg igen då. Tredje gången gillt säger jag bara!
Så får vi hålla tummarna på att det kanske blir mer uppdatering nu. Tveksamt? Hmm...