Genom att rida en häst lånar vi frihet

Jag börjar med att skriva. Kan inte Charlie alltid ha såna här underbara dagar?

Jag och Lovisa åkte ut och vi tänkte att vi skulle byta hästar idag. Hon skulle få testa Charlie och jag skulle rida Paddan igen på banan. Jag gillar ju att rida Paddan men är ganska osäker på honom efter att jag ramlade av. Men vi började med att skritta fram och det var när jag började ta i tyglarna som Paddan började dumma sig. Självklart kan han känna av min nervositet lite grann men idag var han verkligen knäpp.
Han stannade och ställde sig på stället och reste sig lite grann på bakbenen.
Jag försökte driva på honom och få honom att gå framåt åtminstone men jag vågade knappt röra mig uppe på hans rygg för det kändes som att ett litet tygeltag eller ett litet tryck med benen skulle få honom att resa sig rakt upp och ner.

Så Lovisa frågade om vi skulle byta så det gjorde vi.
Jag får helt enkelt ta honom en annan dag. Nu har han stått i fyra dagar så han kanske var extra tokig.

Så Lovisa började rida honom istället men han var lika knäpp då.
Han betedde sig lika dumt och såg ut att kunna resa sig vilken sekund som helst.
Så Lovisa hoppade av och sen longerade hon honom istället och han brallade av sig ganska rejält i ena varvet.

Men till Charlie. Jag gjorde mycket skrittarbete till en början och la in väldigt mycket skänkelvikningar idag så han fick och tänka på och jobba och jobba gjorde han. Till en början var huvudet lite mer uppåt men han lyssnade jättefint och han var så lugn, nästintill lat! Vilket han aldrig är.
När han efter lite trav sen släppte så blev han som en helt annan häst.
Han jobbade på otroligt fint, frustade nöjt och var mjuk i munnen.
Jobbade många volter och han hade inga moments alls där det kändes som att han skulle lägga in gasen, utan han jobbade lugnt hela tiden så jag avslutade när det gick som bäst.
Idag var han så underbar! Är så otroligt nöjd och glad!!

Antingen så har han haft två väldigt bra dagar nu eller så börjar han helt enkelt bli bättre och mer ridbar (vilket jag förstås hoppas mest på, men det återstår och se).

Älskade ponny, faaaaan vad jag älskar dig!