Har ju varit i Uppsala och red Charlie sist i onsdags men som tur var behövde han inte stå alldeles för många dagar utan att komma ut för Lovisa åkte ut i fredags och tog en tur. Tack!
Vi skulle även ha ridit igår egentligen men det blev aldrig så och jag åkte ut en vända idag istället.
Det har inte regnat på några dagar så jag red till backen och förväntade mig väl ingenting särskilt tokigt.
Men tji fick jag!
En sak ska jag berätta om den där backen. Den är otroligt brant!
Den är uppdelad i två delar. Först en brant del och sen planar det ut en liten bit innan nästa branta del av backen kommer.
Halvvägs uppför den första backen blev Charlie rädd. Inte lite heller! Han tvärvände och tog två galoppsteg ner för den här branta backen. Tack och lov fick jag stopp på honom och vände honom igen och var lite mer bestämd på med skänkeln. Men han totalvägrade och vände en gång till så han hamnade på en sten och halkade till lite grann men jag lyckades vända honom igen.
Jag vill inte göra någonting dumt i onödan och riskera att vi skulle gå omkull om han vände om flera gånger så jag satt av och ledde honom hela vägen upp för resten av backen.
Vad blev han då rädd för?
Tydligen så har det sågats av massor av träd så det låg massvis med grenar, barr och stockar på sidorna av backen som han reagerade på. Det har ju aldrig legat där förut! Och sen att vi var ensamma gjorde väl reaktionen starkare än om han hade haft en hästkompis med sig.
Jag satt upp igen efter backen och han var fortfarande lite stressad men gjorde lite halvhalter och så blev det bättre. Dock var det inte slut. Efter nerförsbacken som kommer sen låg det ännu mera bråte och han började tippa på tå men där fick jag förbi honom och klappade om honom ordentligt.
Så bortsett från detta så gick det bra och han skötte sig fint resten av vägen.
Jag kom ju på det nu oxå, vi skulle ju kunna köra lite Nh övningar imorgon isånnafall :)
SvaraRadera