Jag hade ett mentalt breakdown idag.
Jag vaknade och började på en gång att stortjuta.
Jag satt på golvet och kunde knappt ta mig upp.
Jag rökte en cigarett och gick och la mig igen.
När jag vaknade av ett sms från världens finaste Johanna som sa att vi kunde träffas idag vid ett så fick jag ny energi och drog mig upp för att duscha och göra mig i ordning.
Vi träffades och jag minns faktiskt inte hur länge sen det var, känns som över ett år sen.
Vi tog en fika på en uteservering och bara pratade.
Jag har känt mig som ett instängt djur i en bur utan en levande själ i min närhet
så jag pratade konstant.
Jag pratade om allting jag tänkte och tyckte och vad jag varit med om sen sist vi pratades vid.
Hon lyssnade som hon alltid gör utan att döma mig,
och när hon pratade om resan och flytten utomlands hon ska göra i sommar med sin kille
så blev jag glad för hennes skull.
Hon förtjänar det bästa och hon förtjänar att få en nystart på ett annat ställe med en
underbar kille som tar hand om henne.
Samtidigt kände jag mig ledsen.
För jag kommer sakna henne oerhört mycket och jag kommer få ångest
vissa dagar då jag kommer och behöva henne,
men bara jag vet att hon kommer må bra så kommer jag vara fortsatt glad för hennes skull.
Hon har kämpat för det och därför förtjänar hon det.
Till världens finaste Engla-Johanna.
Du kommer alltid att vara min bästa vän och jag önskar dig allt gott!
Massor av kärlek till dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar