Då är det söndag.
Helgen är snart slut igen och jag ska sätta mig på ett tåg tillbaka till Uppsala redan imorgon igen.
Dagarna går för fort när jag är med er.
Dagarna utan er känns som en evighet.
Med ord kan jag inte förklara hur stor betydelse ni har för mig i livet.
Ni är min familj.
Min syster.
Min bror.
Min nyfunna kärlek.
Dagarna blir ljusare.
Framtiden ser ljusare ut.
Leendet på mitt ansikte är äkta.
Slagen mitt hjärta slår blir starkare istället för svagare.
Om det är någon eller några som kan dra mig ur mörkret så är det ni.
Om det är någon eller några som kan få mig att känna att jag lever igen så är det ni.
Om det är någon eller några som kan göra mig lycklig för en gångs skull så är det ni.
Jag älskar er och jag hoppas att när dagen för döden kommer så är det jag som går först för tanken på att förlora er i livet krossar mitt hjärta och mina drömmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar