onsdag 19 december 2012

Ain't like you to hold back or hide from the light

Här har man suttit och längtat efter csn pengarna eftersom att julafton och nyår närmar sig.
Och inte bara det, också att vi snart åker till Uppsala har gjort att jag längtat ännu lite mera efter det.
Jag loggade in på banken för att se om jag skulle få dom innan jul och ja det skulle jag.
Men ett tusen mindre än vad jag annars brukar få.
Jag vet inte om dom har gjort en slags miss eller om dom bara är helt dumma i huvudet som tänker att jag ska överleva på 300 kr under en månad?!

Ja jag ska ringa dom imorgon och se vad dom säger.
Men det känns inte nödvändigt, det känns inte bra och det känns inte som att jag kommer få ett svar
som jag vill ha.
Jag blir bara så frustrerad.
Hur länge ska jag behöva stå ut med det här?
Jag känner mig inge gladare heller över att ha varit på kommunen igen i måndags för att skriva in mig i vikariepoolen för förskolelärare.
Jag fick prata med någon annan och hon lät inte alls lika positiv som den jag hade träffat innan.
Hon sa att jag inte skulle förvänta mig något inom en snar framtid och när hon såg på min
ansökan att jag inte har ett körkort gav hon ifrån sig en rejäl suck och sa "Det var ju tråkigt."

Jag hade faktiskt fått upp hoppet där ett tag med tanke på responsen jag fick av kvinnan innan
men nu känns det lika mörkt och bittert som det har gjort ett bra tag nu.

Jag ska väl fortfarande inte ge upp hoppet egentligen, man vet aldrig hur det kommer se ut efter nyår..
Men för att lägga fram en sanningens ord...
Så har vi diskuterat det.

Blir det inte bättre så flyttar jag hem till Uppsala igen.
Så! Där är det!
Jag vill verkligen inte för jag älskar och vill bo med Micke.
Jag vill verkligen inte för jag älskar Charlie så mycket och kommer bli totalt förkrossad av att åka ifrån honom och jag älskar Lovisa och Niklas men vad ska jag göra när jag hela tiden mår dåligt?
När jag hela tiden känner att jag måste ljuga.
När jag hela tiden gråter i smyg.
När jag får huvudvärk,
när jag inte sover som jag ska och har magknip på grund av all stress.

Varför måste hjärtat dras åt två olika håll?
Varför kan det inte gå och kombinera?
Ingen kan ha allt jag vet, men varför kan det inte vara så...

1 kommentar:

  1. Jag hoppas innerligt att det ska bli bättre, att någonting kommer upp, jag håller alla tummar och tår jag kan! Men du måste ju må bra också, det är viktigt det med. Älskar dig gumman <3

    SvaraRadera