Mitt koncentrationsfejs :P |
Vi skrittade till ett ställe som kallas för vändplanen och en liten bit längre där det också finns en ganska lång och brant backe som vi tog oss uppför. Han skötte sig fint bortsett från vägen hem när vi vände, då kom ångloket och gasade på så jag gjorde halt efter varje 20:e steg så han skulle lyssna.
Första halterna fick jag hålla i honom trots att han stannade för han ville inte stå till nå längre men efter ett tag blev det mycket bättre och vi kan säga såhär, jag utnyttjade situationen lite.
Med tanke på att han hade en sån härlig framåtbjudning så höll jag stadigt i tyglarna och höll om med skänklarna och då sökte han sig neråt och gick fint många stunder. Ett par korta steg kände jag även hur ryggen lyftes upp på honom och det var en härlig känsla.
Vi är på väg åt rätt håll gott folk!!
När jag kom tillbaka var det lång tid kvar tills bussen hem skulle gå så jag spenderade tiden med att putsa alla hästarnas utrustning igen och sopade golvet i sadelkammaren för att få bort det mesta av dammet.
Kolla på honom!! Är han inte världens sötaste? <3 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar