Jobbat natt. Kom hem till klockan fem i morse och sov till mellan tolv, halv ett.
Kändes nästan som att jag var bakis och hade festat natten lång.
Matt och öm i kroppen och slut i huvudet.
Men en lång promenad och sittandes vid vattnet fick mig att må bättre plus lite god vattenmelon när jag kom hem igen.
Hem.
Vet inte riktigt vad jag ska kalla för hem.
Känns fel och säga hem om min lägenhet.
Känns fel och säga hem om mammas lägenhet.
Bli en liten dalkulla och kalla Dalarna för hem?
Jag väntar på svar.
Loggar in varje halvtimme och väntar på att se att där finns ett svar.
Men ingenting under gårdagen eller dagen idag.
Jag blev riktigt osäker där ett tag. Jag började tveka.
På onsdag är det möte, på torsdag är det möte och måndag är det möte.
Jag kanske kan få lite hjälp där, svar på några av mina frågor.
Vi pratade och funderade fram och tillbaka om det är för tidigt.
Men tidigare har vi kommit fram till om allt känns rätt och det kommer från djupet av ens hjärta så existerar inte för tidigt.
Jag vill inte att det ska ta ett halvår,
jag vill inte att det ska ta ett år,
jag vill inte att det ska ta två år.
Jag vill att det ska vara slut nu.
Att det ska försvinna från mina tankar och mitt hjärta nu.
Det tär på mig mer än någon kan ana.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar