Jag är sjutton år igen.
Osäkerheten tar över mig.
Förvirringen i huvudet blir större.
Jag vet ej vad jag sysslar med.
Det finns inga gränser.
Det finns inget stopp,
Jag söker efter det som jag egentligen inte behöver just nu.
Jag lämnar ärr oavsiktligt.
Jag gör fel, jag gör misstag och jag vet om det.
Trots det går jag åt det hållet.
Jag vill verkligen inte bli sårad igen.
Hjärtat håller inte.
Själen lämnar mig.
Jag gör mig till.
Vem vill ha mig som jag verkligen är?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar