Let me play among the stars

Vi tar och slänger in ett vanligt inlägg för lite omväxlings skull. 

Igårkväll kom Lovisa förbi en stund och så satt vi och pluggade ihop. 

Jag pluggade runt fyra timmar igår och har även suttit och pluggat ett tag idag så nu har jag inte mycket kvar.

Antingen gör jag klart det senare eller så fixar jag det sista imorgon.

Sen har det varit en ganska lugn dag efter stallet. 

Jag har tvättat och bytt lakan i sängen och diskat och plockat undan lite grann.

Sen gick jag iväg och handlade för att försöka koka ihop någon middag och jag är rätt tveksam när det gäller mina skills i köket... Men jag måste säga... Att det blev sjukt gott! 

Ugnsstekt kycklingfile med ris, tomatsalsa och tzatziki. 

Resten av kvällen tills min älskade karl kommer hem blir antingen här framför datorn och spela lite med Lovisa eller sätta igång någon film och mysa med ett glas vin. 

Varje häst tycker att hans egen packning är den tyngsta

När jag i morse hade ätit frukost och setat lite vid datorn i väntan på bussen till stallet och sen tittade ut och såg hur mycket det snöade... Då ångrade jag mig direkt och ville hoppa ner i min varma säng igen.
Men det var bara att klä på sig och vandra iväg.
Tack och lov var det inte kallt, låg runt nollan så det var ett plus i kant.

Jag hade frågat min kära Micke igår om han skulle orka komma och hämta mig innan han åkte till jobbet för jag tänkte redan då att jag bara skulle orka ta Charlie och det kunde han.

Så jag kom fram till stallet, redan varm efter att ha pulsat igenom snön från busshållplatsen.
Hästarna stod inne och mumsade på sitt hö så jag började borsta och pyssla med Charlie sen var det bara att dra på tränset med longerdeltat och ett grimskaft och ge sig ut.
Det blev en promenad bort till backen och han skötte sig så fint. Gjorde halter och han höll sitt avstånd bakom mig och hade inge bråttom (inte ens på hemvägen!!)
Så kom vi till den förödande backen och jag funderade på om jag skulle ta kort för att visa hur hemsk den är men eftersom det snöade så mycket så skulle det nog inte synas så bra.
Vi gick upp och han jobbade på så lugnt och fint uppför och när vi kom till toppen var det bara att vända och gå nerför. Gjorde ett par halter på dom mest branta ställena och nästan alla gångerna fick Charlie bakbenen långt in under magen så det var jättebra.
När vi kom ner igen var det bara att ta ett djupt andetag och gå upp igen och sen nerför igen och hemåt.
Jag har nog aldrig svettats så mycket i mina dar, jag var helt slut.

Vid promenader är det inte bara Charlie som får muskelträning, jag med!
När snögumman och snöponnyn kom tillbaka släppte jag ut alla i hagen och fyllde på med vatten och mat, sen var det bara att komma hem och duscha.

Han skötte sig verkligen jättebra idag och så var han så gullig.
När vi gick nerför backen första vändan så halkade jag och höll på att vurpa så jag stannade upp och han sträckte fram huvudet och tittade på mig (undrade nog vad jag höll på med) och så nafsade och puttade han lite på mig. Kärlek!

Vi får se vad jag hittar på imorgon, ska det snöa igen så vettefasen...

(Ett litet meddelande till två läsare, Minna och Sara: Jag har skickat mejl till skolan där jag är ganska säker på att gardintanten jobbar men har inte fått nåt svar. Vi får se om jag får nåt svar annars försökte jag i alla fall :-)

Min hästs liv betyder mer än mitt eget

Idag åkte jag och Lovisa ut till hästarna en vända igen.
Det snöade lite lätt men kändes inte särskilt kallt trots att det var riktigt grått och trist ute.
Vi började med att tömköra Charlie och gick upp i skogen den vanliga vändan när vi tömkör.
Han gick på lugnt och fint och när vi kom till den lilla backen började han bete sig lite konstigt men han gick nerför och sen när vi gick uppför jobbade han inte alls bra som han annars alltid gör, utan krånglade.
Sen tänkte jag att jag skulle vända och gå nerför backen en vända till men när jag då skulle svänga honom började han gå åt sidan och dra. Jag försökte lugna ner honom med rösten och stanna honom men han fortsatte bara att dra och sen vände han och drog iväg så jag tappade taget.
Han slet sig och vi stod där och såg honom galoppera iväg.
Jag skrek "fuck" över hela skogen och sen var det bara för oss att springa efter.
Jag blev livrädd för jag blev orolig att han skulle fastna någonstans med tömmarna och göra sig illa men vi kom fram till stallet och där stod han utanför stalldörren och andades tungt.

Lovisa hämtade ett delta och ett grimskaft så gick vi upp i skogen igen för att försöka få honom att lugna ner sig och inte minnas tömkörning som nånting hemskt... igen.
Han var något skeptisk och försökte tränga sig förbi Lovisa och trycka undan henne lite men vi gick fram och tillbaka utan några större bekymmer och sen fick han komma ut i hagen igen.

Och sen tittade även Mats på hans sadel idag.
Jag har ju varit lite fundersam om det kan vara någonting men han tyckte absolut inte att det var något fel och han kände och tittade och tyckte den satt precis som den ska.
Så jag har ändrat mig lite nu, jag ska fortfarande köpa en padd men inte den jag beställde från början.
Utan en helt vanlig från Hööks som fördelar tryck och verkar stötdämpande.
Jag ska fortsätta testa mig fram, det kan ju fortfarande göra skillnad.
Även om det inte är något fel på sadeln så kan ju vissa hästar vara känsliga över ryggen och behöva något som är stötdämpande.

Sen red vi ut en lugn tur på Demon och Paddan.
Travade lite grann vid träningsslingan och båda skötte sig jättefint. Dom var lugna och snälla men det blev en ganska kort vända för att efter vår springvända så blev vi alldeles svettiga och sen blev vi kalla som is istället.
Hästarna fick komma ut i vilket fall som helst.
Imorgon tar jag mig ut igen, men på egen hand.
Jag funderar på om jag ska promenera med Charlie till den långa backen och gå upp och nerför den ett par gånger, göra lite halter och så vidare (får se hur många gånger jag orkar gå upp för den, den är ju inte liten)!

Min älskade lilla Charlie.
Om man bara kunde komma in i hjärnan på dig...
Jag älskar ju dig ponnyplutt, men känns som att motivationen börjar tyna bort igen...

Visa mig din häst och jag ska säga vem du är

Idag blev det en tur ut till hästarna igen men idag red varken jag eller Lovisa.
Hennes plastsyster Tone följde med för att få testa rida Charlie och se om hade några tips och råd att ge mig angående honom.

Vad vi kom fram till, är att han fortfarande är ett mysterium.
Det hon tyckte om hans sadel var däremot att hon tyckte den såg väldigt platt ut i bak och då kanske det kan vara en anledning att han går som han går vid ridning. Det kanske trycker lite i bak så jag tänker införskaffa mig en sadelpadd och hittade en på horze.se som verkade bra och som ska lyfta upp sadeln lite i bak. Så då avvaktar jag med ridning tills jag får den så jag inte ger honom onödigt tryck på ryggen i onödan.
Så då ska jag testa det och sen sa vi även att man kanske ska prova antingen martingal eller gummisnodd på honom som lite hjälp och stoppa honom för att dra upp huvudet hela tiden.

Sen red hon även Paddan idag och visst testade han henne lite grann men jag måste säga att jag aldrig har sett Paddan gå så klockrent som han gjorde med Tone idag.
Han jobbade på otroligt vackert och han blev en helt annan häst.
Väldigt svettig och nöjd så fick han komma ut i hagen med täcke på sig sen.

Imorgon hoppas vi att det inte blir alltför kallt för jag och Lovisa tänkte åka ut till hästarna igen.
Passa på när Lovisa är ledig från skolan.

Padden som jag har tänkt införskaffa mig till Charlie.

Bildbomb!

Har fått en kommentar om att lägga upp lite mera vardagliga bilder på mig och hur jag lever så här kommer det och hoppas det blir bra! Annars är det bara och säga till :-)

Börjar med en bild som säkert är runt sex år gammal. Fr.v. Lovisa, Niklas och jag på vår favoritkrog i Uppsala under gymnasietiden.

Lovisa och jag i februari förra året.

Min älskade sambo Micke <3

Fick leka modell för en dag vilket var grymt roligt!

Här har vi minsann världens största dalahäst!

Också från The Studio

Ett av bevisen till den lilla stan jag bor i. Detta är gågatan och på andra sidan ser man en skymt av vår enda galleria, så kallad Plushuset.

Utsikt från vår balkong. Det är väldigt skönt att bo högst upp, den stora nackdelen här däremot... Vi har ingen hiss.

Vårt kök!

Vårt vardagsrum! Ja jag gillar svart och rött. Enkelt men fint ;-)

Här spelade vi kubb i somras utanför Lovisas och Niklas hus. Detta är alltså baksidan. 

All världens liderlighet kan inte slå omkull en förnuftig kvinna

Jag är feminist.
Det har jag kommit fram till.

Jag är ingen extrem feminist som gör extrema saker men jag har helt enkelt upptäckt att jag är det.
Det har jag gjort bland annat genom att läsa Konsten att vara kvinna av Caitlin Moran.
Jag kan reagera väldigt starkt på vissa grejer.
Jag såg till exempel ett inlägg på Facebook om en dansk fisketidning där dom hade nakna kvinnor som poserade med stora döda fiskar mellan benen och så vidare.
Deras försvar var att det skulle vara lite komik i det men jag ser inte det.

Sex säljer sägs det och det må stämma...
Men varför är det alltid nakna kvinnor som poserar på reklamskyltar, i tidningar och i media?
Varför är det aldrig nakna män som gör det?
Såna saker kan jag reagera på och har jag en riktigt dålig dag kan jag ställa mig rakt upp och ner och diskutera det högljutt och våldsamt.

Jag förstår helt enkelt inte dagens samhälle och att allting ska vara så besatt av naket överallt, och
då menar jag självfallet nakna kvinnor.
Jag skulle vilja se mer nakna män.
Inte för att jag vill se just det nakna men för att män också ska få känna på lite förnedring och hur det kan kännas att vara ett sexobjekt.

Som sagt, jag är inte extrem, men mer eller mindre så är jag feminist.

Feministen Anna checking out!

En galopp är ett bra botemedel mot allt ont

Var ut till hästarna idag med Lovisa. Det var jättefint väder så det var megaskönt.
Vi bestämde oss för att rida den långa rundan, som är på drygt en mil.
Jag på Demon och Lovisa på Paddan.
Båda skötte sig väldigt fint, dom blev lite smått rädda för vissa saker men dom var lugna och jätteduktiga.
Vi skrittade mesta delen av turen men det blev lite trav här och var och Demon var superduktig verkligen.
Det var inge flygande pass eller "travar-trav" så att säga utan han höll hela tiden en väldigt lugn och samlad trav. Formen höll han inte men jag ville inte kräva honom på det då han travade så lugnt och fint, vi tar små steg i taget istället för allting på en gång.

Vändan tog strax under 1,5 timme och det var två riktigt törstiga hästar när vi kom tillbaka.

Sen gick vi ner till banan med Charlie för att longera honom.
Första gången, jag har endast tömkört honom innan så det var lite spännande.
Han jobbade till och med bättre i longering än vid tömkörning, han arbetade väldigt fint i traven.
Hans nackdel då är att han gärna springer inåt och gör en väldigt liten volt eller så kommer han rakt in i mitten till mig. Och jag använder inte spö på honom för han blir stressad av det så jag hade ju ingenting som jag kunde peta ut honom med heller.
Så Lovisa fick testa lite grann för att se om han gjorde likadant med henne... och det gjorde han.
Dock var han bättre i vänster varv än i höger när det gällde att hålla sig på rätt voltspår.

Så ville jag testa galopp på honom från marken för att se om han sticker och springer fort även då...
Men det gjorde han inte. Han galopperade väldigt lugnt och fint runt mig och lyssnade jättebra på tillbaka.

Så jag blir väldigt fundersam...
Han krånglar ju ingenting vid tömkörning och longering så jag undrar om det är någonting med hans sadel.
Det ska kollas upp så får vi se.
Jag får återkomma mer om det sen.

Här är en liten filmsnutt från longeringen.