Att förlora pengar är ingen höjdare men samtidigt så säljer jag mig inte heller.
Jag tänker inte slita och bli trampad på för ett par sedlar i månaden.
Då är jag hellre helt och hållet arbetslös.
Jag har fått nog av att bli trampad på.
Jag har alltid haft otroligt svårt att säga nej i mitt liv, oavsett vad det har gällt.
För jag har alltid velat behaga dom som har funnits runt mig,
även om jag själv inte har haft någon som helst lust eller ork och på kvällarna mått dåligt av det.
Idag kastades det en lur i örat på mig och för första gången i mitt liv blev jag arg
istället för ledsen och känt att jag svikit den här personen, och ja, det kändes skönt.
Det kändes mera naturligt att faktiskt FÅ bli arg då jag inte hade gjort någonting fel.
Jag har sagt det till ett par vänner, jag har sagt det till min mor och till min pojkvän.
Jag har knappt någon fritid alls, jag har alltid någonting att göra i princip och då tänker jag inte sitta och rulla mina tummar och kasta bort två dagar i väntan på ett jävla veckoschema.
Jag har istället fått saker gjorda dessa dagar och jag har ännu mera planerat i veckan.
Jag är en människa. Jag är inte en maskin, en robot.
Jag har mina känslor, jag har mina gränser och jag har framför allt mina rättigheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar