Ändå lyckas jag inte få ut någonting.
Jag har haft en otroligt jobbig dag idag och att jag fick sluta två timmar tidigare på jobbet var veckans stora händelse. Jag tror inte jag hade klarat av dom två sista timmarna.
Många gånger känner jag mig som den mest ensamma människan i världen.
Det spelar ingen roll hur många hundra människor som finns omkring mig.
Dom springer ändå bara förbi.
Och jag måste säga att jag känner mig så otroligt ensam.
Jag känner mig ibland bortglömd, som ett andrahandsval.
Ibland får jag för mig att jag drömmer. Jag kan tro att jag drömmer.
Men så gör jag inte det.
Jag sitter här och frågar mig själv...
Är det tillåtet att bara ge upp och fullständigt skita i allting?
För att jag är helt utmattad... Så otroligt trött.
Min kropp går bara av sig självt nu, men själen och hjärtat finns inte med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar